Förväntan

Jag stod och lyssnade till ett tal under valborgsmässoafton, ett välkomnande av sköna maj. Där öppnade talaren med ”Ett av dom vackraste orden i det svenska språket tycker jag är: Förväntan”. Sedan hölls ett långt tal just omkring ordet förväntan och dess betydelse, i en väldigt positiv bemärkelse. Jag tänkte då och har tänkt väldigt mycket på det sedan dess, och känner inte att jag kan ha så många positiva associationer med ordet Förväntan.
Det kan ju ganska ofta, tills synes, finnas något härligt i att invänta något, det finns en glädje före det faktiska inträffar. Det handlar väll om en föreställning man har om framtiden baserad på tidigare erfarenheter, eller en idé och föreställning om att något ska bli bra, bättre än vad det är nu. Annars skulle man väll inte kalla det för en ”förväntan”? Att invänta bättre tider, bättre än det som är nu.
Är det verkligen något positivt att vänta på något? Vad gör det med det som händer nu, att vara lite längre fram med sina sinnen?
För att ta ett litet exempel, som man kan relatera till hur stort eller litet som hellst, från hela livet till en bilresa.
En bilresa kan ganska ofta kännas som en transportsträcka som man måste ta sig igenom för att komma dit man vill, när man senare kanske upptäcker att det var just bilresan som va den stora upplevelsen. Jag vill inte riskera att missa dom fina stunderna bara för att jag väntar på något annat.
Det finns en risk att man hela tiden förlitar sig på att framtiden ska bli bättre än det är just nu.
Jag vill försöka fokusera på det som är nu, och känna att det här är så bra jag kan ha det, för det är bara nu som jag kan uppleva och känna. Framtiden kan bli bra men jag kan inte förlita mig, eller ”förvänta” mig det. Jag HOPPAS att framtiden blir bra:) Men jag förväntar mig inte att någon eller något utanför mig själv ska påverka det.
Det kanske bara är ett missbrukande av ordets betydelse jag hör, eller bara min egen relation till ordet, vad jag tycker man menar om man ”förväntar sig något”.

Nu är det enda vi har, med all säkerhet:)

Annonser

5 tankar om “Förväntan

  1. Stämmer att här och nu är centralt. Och för djuren räcker det.
    Men inte för en tänkande människa! Vi arbetar och planerar för att förverkliga positiva förväntningar. Och för att förhindra förverkligande av negativa förväntningar!

    • Man är närmare lyckan än man tror ofta, den är för nära så vi får för oss att vi måste gå omvägar för att finna harmoni…så långt så man ibland irrar bort sig på vägen. Försöker tänkte hur vi ska göra. Och när man väl tror sig va framme så har man så mycket i ryggsäcken som man gjort sig beroende av. Det är det enkla som är det svåra, allafall om vi försöker tänka oss till det:)

  2. Vi är rädda för att göra oss av med det som vi tycker ger oss trygghet. Men priset för Frihet är modet att kapa den sista förtöjningen. What if I give all?

  3. Hej Jonathan
    Du skriver ´det finns en risk att man hela tiden förlitar sej på att framtiden ska bli bättre än det är just nu´ samt ´framtiden kan bli bra men jag kan inte förlita mej, eller ”förvänta” mej det. Jag HOPPAS framtiden blir bra´.
    Ju större förväntningar man har, desto större risk man blir besviken. Men hur lågt lägger man ribban så man slipper bli besviken? Jag tror det bästa är lägga ribban på marken. Och glömma bort den. Då har man noll illusioner om framtiden o värdesätter det allra minsta.. Men ´värdesätta det allra minsta´ – räcker ens det? Tror inte det. Framtiden är jag övertygad om blir så svår att det inte kommer finnas – mänskligt sett – något enda glädjeämne. Inget ´allra minsta´. En framtid så nattsvart att vi själva inte kommer förnimma något alls som ger oss hopp Så vi behöver gå ännu längre – till ett nytt tänk. Ett ´ju värre det blir, desto fler möjligheter´- tänk!
    Men det klarar vi inte själva…..
    Förresten, har du sett den här dokumentären?

    Hälsningar
    lars

    • Hej Lars! Vill bara säga att jag tycker det är roligt att du hänger kvar och är aktiv i ämnet sprängticka och andra ämnen här på aettestupan. Hoppas allt är väl med dig.
      Intressant att läsa det du skriver, jag skulle däremot vilja hävda motsatsen i din övertygelse, jag tror att vi är påväg in i en mycket mer medveten och öppen värld där det inte längre kommer va möjligt att undanhålla information som denna i länken du skrev med. Vi kommer behöva gå igenom en otrolig omställning som säkert kommer upplevas som en smärre undergång, men nödvändig för att vi ska kunna leva vidare. Allt är precis som det ska vara och så kommer det alltid att vara. Vi är på rätt väg, vi gör inte samma fel igen, nu har vi varit hungriga så länge…och kan börja inse att vi kanske inte äns måste äta? Bara vara.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s